precis-sa-illa-ar-detPrecis så illa är det
Modernista 2010

Rakel ska fylla trettio men det är inte något hon ser fram emot, det är mera som om klockslaget för hennes avrättning har bestämts till lördag 18.30, då festen ska börja. Innan dess tvingas hon dessutom hantera oturen som alltid grinar henne i ansiktet: ett igenkorkat avlopp, ett rånförsök, Jehovas vittnen och att bästa kompisen ska flytta till London. Precis så illa är det är en neurotisk och ilsken bit av verkligheten i 2000-talets Stockholm.


Röster om Precis så illa är det:

”Oturen blir för Rakel ett sätt att skapa ett slags omvänd upphöjdhet, eller känsla av utvaldhet, och blir den förklaring som är nödvändig för att det misslyckade och ofullkomliga skall laddas med ett slags mening. Det är också textens (och Rakels) fokus på oturen som något nästan överjordiskt, som lyfter romanen.”
Svenska Dagbladet

”Johanna Mo har skrivit motsatsen till den invasion av lyckoböcker som har drabbat bokmarknaden, en glåmig skildring från förortsvardagen med stopp i avloppet. Tonträffen är exakt och huvudpersonens håglöshet så väl beskriven att man vill ta henne i kragen och ruska om henne.”
Arbetarbladet 

”Huvudkaraktären Rakel blir aldrig reducerad till en karaktär som läsaren skrattar åt utan man skrattar snarare med henne. Det är en väldigt varm skildring av en kvinnlig outsider som bara vill berätta sin livshistoria för någon som kan lyssna. I detta fall läsaren. ”
Tidningen Kulturen

”Snyggt tänkt och genomfört.”
Dagens Nyheter

”Här ligger också styrkan i Mos författande: att hon kan ge ett samtidsavtryck som ligger verkligheten för ett större flertal nära och samtidigt göra det med värme – utan att för den skull avvika från en bitterljuv komik inför sina allt annat än perfekta karaktärer. Det gör hon oavsett om det är som sagoberättare eller som generationsromanförfattare. Därför ser jag också fram emot att se vilken form hon väljer att spegla sin samtid i inför kommande romaner.”
Dagensbok.com